Fröken Lind

När vi var hos Ida igår pratade vi lite om ätstörningar åt båda hållen. Vad ska man göra åt det? Det är verkligen ett jättesvårt problem som tyvärr är alltför vanligt. Jag tror att det bara kommer öka också. I och med att samhället inte blir lugnare utan tvärtom, allt trissas upp mer och mer. Du ska vara perfekt och bra på nästan allt. Ditt liv ska se så bra ut utifrån som möjligt så att du inte ska behöva vara rädd för att sticka ut från normen. Om man tänker efter är det helt galet allt som man ska hinna med idag.
Förr i tiden skulle man först gå i skolan, hjälpa till hemma, umgås lite med vänner samt äta och sova. Senare i livet skulle man försöka börja stadga sig ekonomiskt, med ett eget jobb, kanske någonstans som piga eller dräng för att sedan hitta sin livskamrat, gifta sig och skaffa barn. Det var vad livet handlade om på den tiden. De största problemen man kunde må dåligt över var svält och sjukdomar. Och det är nog bland de enda stressfaktorerna på den tiden och de existerar inte alls i samma grad i dagen samhälle. Idag behöver vi inte oroa oss (generellt sett i Sverige) för att inte få mat för dagen och inte heller för att få någon hemsk sjukdom o dö. För dö var det man oftast gjorde på den tiden när man fick någon sjukdom eftersom det inte fanns någon bra vård då. För ens far- och morföräldrar var det högst normalt på den tiden att förlora något syskon i en sjukdom. Tänk vad hemskt.
Idag har vi dock annat oroa oss för som jag nämnde tidigare. Undrar om inte det är minst dubbelt så mycket. Vi vara duktiga i skolan, gärna ha ett jobb så vi har råd att köpa mycket, se bra ut på diverse sätt (kläder, skor, ansikte, hår, hud, smink), ha en intressant rolig fritid, gärna ha pojkvän/flickvän eller ett utbrett singelliv. Hur ska vi egentligen orka med allt!? Det är inte konstigt att så många är stressade i dagens samhälle och får alla möjliga stressrelaterade sjukdomar: hjärt/kärl sjukdomar, magproblem, värk, övervikt/undervikt.
På tal om över- och undervikt som jag tycker är ett väldigt aktuellt ämne vill jag veta vad man ska göra åt problemet då någon, kanske i ens närhet lider av något av dem. Det är otroligt svårt att veta hur man ska agera i en sådan situation när man känner någon som ser mår dåligt på grund av sin vikt. Att den svälter sig själv eller äter för att dämpa någon känsla och försöka må bättre. Jag tycker det är väldigt allvarligt och hemskt, och ett alldeles för vanligt förekommande. Nästan alla av oss tror jag någon gång har varit med om någon form av ätstörning, stor eller liten.
Ifall man har en dag till en vecka då man kanske äter mer eller mindre tror jag inte att man behöver oroa sig så mycket. Men när man ser att det är något som börjar förekomma allt oftare och att man liksom kommit över en gräns, då börjar det gå utför. Det är där i ett tidigt skede man måste göra något. Innan det hinner gå för långt. Och det är just det som är så svårt. Vad gör man om man märker att en kompis inte äter eller överäter? Det är ett otroligt känsligt och privat ämne.
Jag tycker vi borde börja diskutera det här ämnet mer och föra en öppen dialog. Idag känns det ganska tabubelagt för många. Vad är problemet, hur behandlar och förebygger man det? Tänk efter och prata gärna om det.