En julehälsning i mellandagarna



Hej och god fortsättning på er alla fina. Hoppas ni haft en bra jul för det har jag haft. Det är den första utan min familj hemma i Umeå. När jag tidigare tänkte på att fira jul utan dom fick jag en klump i magen och kände mig väldigt illa till mods. Men jag har haft det så himla bra och Peter har tagit hand om mig så fint. Det har varit nemas problemas, vi har ätit massa god mat (den godaste janssons i mitt liv) och julgodis (bakade 6 sorter igår). Vi har varit på roliga julfester med klappramsor och dansat tillsammans.

Jag vill än en gång berätta vilken fin kille Peter är. Har insett att jag kanske är lite dålig på att beskriva honom och förklara vad som är så bra med honom. Men vi har så kul tillsammans, han läser av mig så bra, ibland bättre än jag själv gör och behandlar mig som en prinsessa. Någon som ofta berör mig i sin blogg är Linda i hennes inlägg, när hon skriver om kärlek och livet. Läs detta inlägg där hon beskriver Nils, jag tycker det var väldigt vackert beskrivet och det mest fantastiska är att jag känner likadant med Peter. Är så himla lycklig.

Nu låter det som att mitt liv är en dans på rosor och det är det såklart inte. Jag har fortfarande mina diffar även om de är färre och inte lika jobbiga. Livet känns mycket lättare och jag kan fokusera på det positiva. Förut var det för mycket för att jag skulle kunna tänka positivt överhuvudtaget. Nu är allt mer lätthanterligt och känner att mitt liv är under kontroll. Det mesta har faktiskt gått bra ändå. Jag har hyfsat kommit över sorgen med farmor. Skolan har gått mycket bättre än förväntat och jag har faktiskt fått väldigt fina betyg hittills så jag är stolt över mig själv. Sen har jag som sagt världens finaste kille och är omgiven av massa fina människor. Saknar såklart vissa som är hemma eller utspridda på annan ort. Vi ses!



En kärleksförklaring till Livet, Åre och Peter

Hej igen. Nu är jag tillbaka, bokstavligen. Det har varit en jobbig höst på många sätt men nu börjar det kännas lättare. Trots att det varit en tung höst har det samtidigt varit en av de finaste höstarna jag någonsin har haft. Åre har visat upp sig från sin bästa sida i sin vackra höstskrud och jag slutar aldrig förbryllas över hur fantastisk Åredalen är. Jag blir mer övertygad för varje dag som går att det är här jag ska bo.

Något som jag också blir mer övertygad om för varje dag som går är vilken underbar kille jag har och hur mycket jag älskar Peter. Han är verkligen världens bästa. Finns ingen mer perfekt och passande kille. Han är så fin mot mig och jag har nog aldrig träffat någon som behandlar mig så bra eller läser av mig såsom han gör. Det går aldrig att dölja något för honom. Vi har det så bra tillsammans att de flesta dagar känns som en dröm.


En fin dag vi hade i Ullådalen. På återseende!


RSS 2.0