Fröken Lind

Mitt hjärta har en frusen inneboende med
pajat självförtroende som inte mår så bra.
Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns
allt det jag glömmer och säger att hon är jag.



Hej hej här har ni mig. Igår hade jag nog den värsta dagen hittills i år. Att läsa psykiatri och vara mitt ostabila jag går inte riktigt ihop. Att rannsaka sig själv kan nog vara det jobbigaste jag har gjort hittills men ack så nyttigt för min framtid. Jag trodde att jag snart var bra men jag har nog en del kvar att gå igenom. Men snart snart så hoppas jag att jag ska kunna gå med lite lättare steg och att min vardag ska kännas mindre tung.

På tal om vardag tyckte Peter jag skulle försöka skapa lite mer självdistans i min vardag. Jag kan skämta om mitt liv och hur jag mår ibland men kanske inte när det gäller allt, det är som att det är lite skambelagt. Om jag börjar avdramatisera lite saker så kanske det börjar kännas lite mindre tungt att släpa på. Det är faktiskt okej att må dåligt och om man tillåter sig själv göra det så blir det kanske inte lika jobbigt? Något att tänka på, hade hej hej!


P.S. Om det är någon som undrar så är min fina klänning från h&m som jag fyndade i östersund förra veckan för 50-lappen! Den hade nog min farmor gillat.