Fröken Lind

Hej hej!

Jag är lite bakis-sliten. Igår var det fest dagen lång för Erica och Johan som fyllde år. Nu ska jag ut i solen och sätta mig på årestrand mot en fiskebod. Med mig tar jag en skolbok, en chokladtermos och ballerina. Hade!

Den här veckan har vi varit hemma tillsammans jättemycket. Jack har haft vattenkoppor och därför inte kunnat vara i skolan, Peter hemma från jobbet och jag hemma som vanligt =jättemysigt. Skönt att få lite mer tid tillsammans och bara umgås. Även om jag pluggar och Peter har jobbat hemifrån är det härligt att bara få vara nära varandra.

Nu citerar jag Linda Danielsson igen men den kvinnan tar orden ur min mun ofta: jag har verkligen världens finaste och bästa kille. Peter är en fantastisk partner men även en helt fantastisk pappa. Är så glad över att fått bildat familj med honom och våran framtida utökade familj. Jag känner mig som världens lyckligaste lottade tjej när jag får vara med han. Jack är också världens finaste även om han är i en ganska jobbig period så kommer  stunder som när han säger att han älskar mig jättemycket och man bara smälter. Då vägs liksom allt jobbigt upp och blir som bortglömt.

Älskar min fantastiskt fina familj så jag kan dö men jag saknar mina brorsor hemma i Umeå måste jag säga. Hoppas jag kan lyckas övertala min minsta lillebror att komma hit nästa vecka på sportlovet, den äldre får väl komma när vårsolen har anlänt på riktigt och ölen kan förtäras på uteserveringarna. På tal om vårsol och öl ska jag ut i backen imorn med födelsedagsbarnet Erica plus maxligan, åka skidor och dricka dagen lång. Blir nog gött!

Idag har jag och Jack bakat ihop något gott och jätteenkelt, cakepops. Eller jättenkelt kanske var att ta i men det var enkelt för att det var få ingridienser. Endast ballerina kladdkaka och philadelfia som man mixade ihop, doppade i choklad och rullade i strössel/kokos.  Jättegott blev det! Här är receptet

Synd att Jack inte hann vara med på bilden, han är som min bakassistent. Får rulla chokladbollar och sånt annat kladdgöra som jag gärna undviker. Malin och Noah var förbi här på en fika innan de tog med sig Jack så jag skulle få plugga. Plugga verkar vara något min hjärna vill undvika för det tycker den är för jobbigt.

En svinryggsfrisyr! Efter att ha sett en video på Elsa Billgrens blogg så tänkte jag att det inte kunde vara så svårt.


Men nu när jag vände mig om för att ta kort bakifrån så insåg jag att det kanske måste öva mig lite på svinisen och att jag hade en läcker råttsvans i nacken plus att jag ser sjukt bredaxlad ut.


Kände mig helt plötsligt väldigt ful och töntig, såhär kände jag mig lite hippare, hihi. Nu ska jag lyssna på dubstep och känna mig cool.

Igår var jag så glad hela dagen. Vaknade med ett leende på läpparna, bredvid mig låg dessutom världens vackraste. Älskar känslan av att vakna upp av sig själv, att det är ljust och det första man får se är sin älskade. Jag och Peter går om varandra i princip hela den här veckan. Tisdag och onsdag var jag i Östersund, sen torsdag i Sundsvall och hela helgen jobbar vi om varandra. Även om det inte är så farligt och vi bara sov ifrån varandra en natt kändes det som vi var borta ifrån varandra minst en vecka. Jag deppar dock inte för detta då vi har hela livet på oss att vara med varandra. Det är den mest fantastiska och härliga känslan, att jag vet att vi kommer vara med varandra jämt.

Senare under dagen fick jag besök av goa Linn och Erica. Det värmde. Senare jobbade jag i ett stressigt sportsbar men med bästa jobbarkompisen så kvällen avslutades lugnt och skönt ändå. Efter jag slutat hämtade jag en aningen berusad Peter. Vi åkte hem tillsammans, lyssnade på musik och hånglade på vardagsrumsmattan. Trots all denna härliga känsla så kan jag inte låta bli att känna den där sorgsna känslan krypa sig på. Det är som att jag måste vara lite ledsen och gråta en skvätt varje dag för att kunna känna glädje och lycka.

Idag vaknade jag upp aningen sliten vid tiotiden och gick upp samtidigt som Peter for till jobbet. Solen sken och jag kände genast stressen över att behöva ta sig ut i finvädret. Erica smsade mig ifall jag ville följa med ut i backen och jag sa att jag skulle tänka på saken. Trots att jag inte lovade henne att jag skulle följa med kände jag ändå ett tvång att fara ut. Jag hade det jätteskönt i soffan och åt en lång lyxig frukost, fixade lite med skolan och donade på. Men det låg hela tiden i bakhuvudet att jag snart var tvungen att gå ut. Tillslut så frågade jag mig själv varför? Jag ville ju ändå inte, visste att jag borde och att det kan vara skönt men jag hade egentligen ingen lust till det. Ville bara vara hemma och pyssla på. Så då lät jag mig göra det. Nu har jag bara varit hemma och tagit det lugnt, precis som jag ville och är mycket lugnare. Varför gör man sånna här stressande saker mot sig själv? Så onödigt!



Dagens gråtcitat: "Ditt hjärta är av guld och vi älskar dig så mycket"

Precis innan jag skulle ta mina dagens outfit bilder idag kom dom här sköna töserna på besök. Vi har fikat kaffe och semla. Nu ligger dom i mina soffa och wordfeudar med varandra, jag sitter här på min pall.

Idag har jag varit på skolan i Östersund och haft videokonferens om smärta. Det var intressant och spännande! Imorn ska jag dit igen och på torsdag ska jag till skolan i Sundsvall på rehabvetardagen. En inspirationsdag om vad jag ska bli när jag blir stor helt enkelt! Sjukt bra och roligt det känns. På återseende!

P.S. Visst vet ni att jag har världens bästa kille! Iallafall världens bästa för mig. Helt perfekt är han.

Hängigt hej och hängiga hakor. Halvsjuk i soffan och vill mest bara sova men måste plugga. Hade hej hej och go bedring på mig själv!

Började med denna klänning och håruppsättning


Men det kändes inte riktigt bra


Testade med denna ceriserosa istället men jag kände mig fortfarande lite obekvämt tantig

Så jag släppte ut håret och så kändes det bra


Nöjd med mitt eftermiddagsfika också. Kaffe ur mina finkoppar jag fått från Isan och mina senaste cupcakes och chokladbollar jag och Jack gjorde igår.

Adjö!

Nej alltså jag satt här och skulle ta kort och kände att jag såg ut som en blandning av en tjockholmen deltagare och familjen annorlunda mamma. Så jag tänkte att jag skulle hotta upp mig lite med min mask och men jag mest bara ut som en dum fågel.



Såhär ser jag ut egentligen. Lite bakis och äter chokladboll och mandelkubb! Mums filibabba. Var på en jättekul fest igår sen gick vi vidare till max och hade mellanspel där vilket kändes lite som att bli bakskickad back in the days till när man var liten och hängde på ug. Kvällen avslutades på dahlboms och deras nya dansgolv, that was gut!

Nu ska jag piffa till mig lite, brygga lite kaffe och börja plugga. På återseende!

Sitter och äter vaniljyogurt *ler*


Och såhär ser jag ut när jag äter *mums*


Fick lite mycket müsli i munnen *kväljningar*


Så jag måste tugga lite *tuggtugg*


Sådärja nu blev det lite bättre *nöjd*


Vad var det jag skulle göra nu idag då? Justja åka skidor! Så se upp i backen, tusen hål i nacken!

Hej kära bloggläsare och vänner. Jag har märkt att ni kommer till mig när jag skriver men det är få som lämnar spår efter sig i kommentarsfältet. Vilka är ni? Vem är jag? Det får ni iallafall reda på här.


Idag ser jag ut såhär. I jämförelse med den förra bilden när jag var "naken".


Min fina kjol kommer från h&m och är ett reafynd för femtiolappen. Min svarta top är också från h&m. Tycker ni det blir för mycket med både volangkanten på kjolen och axlarna? Jag är ingen klädexpert! Fast smaken är ju som baken.


På tal om baken, hehe. Min bakdel är ganska platt och tråkig, tycker om att dölja den under puffiga kjolar och klänningar. Jobbar i ett par easytone skor nu så då kanske den blir mer putig africana style, vad tror ni?

Nu ska jag baka kladdkaka och göra annat jag mår bra av! Hade, hejhej!

Alldeles precis lyfte en helikopter ifrån sjukhuset alldeles här bredvid. Det kanske var någon som hade ramlat och brytit nacken i backen. Då tänker jag: det hade faktiskt kunnat varit värre, för mig alltså. Jag har ett problem som inte är bra men som jag kan ta tag i och göra något åt. Jag kommer bli bra om jag kämpar lite och tror på mig själv.

Något som gick upp för mig imorse är hur mycket fina människor jag är omsluten av. Det finns massa fantastiska personer här i Åre och hemma i Umeå. Jag måste ta vara på dom mer och glädjas över att jag har så underbara människor runtikring mig. Mina negativa tankar måste upphöra och jag ska sluta vara så självkritisk. Sen är det okej att må dåligt och jag tror jag måste acceptera det.

P.S Hoppas ni kan ta min "nakenbild" med en nypa salt

Trött idag. Jobbade igår och fick servera massa dryga snickarfyllon, eller rättaresagt neka massa dryga snickarfyllon. Nu ska jag jobba igen, i eftermiddag ska vi ha en abbonerad afterski för snickarskallarna och ikväll ska jag servera snickargänget mat. Hoppas inte bowlingen strular lika mycket idag heller. Wish me luck!

P.S. Imornbitti ska jag och älskade Peter jobba frukost tillsammans, mysigt.

En liten husmorsklänning från indiska, fyndad på rea såklart. Och en apelsin igen som accesoar! Jukka-palmen i bakgrunden ser till och med glad ut. Den har också varit lite ledsen på sistone.

Nej nu får det vara nog med tråkiga texter om livets grubblerier. Här kommer en dagens outfit istället! Precis hemkommen från backen. Det var skönt men jag hade som vanligt kramp av mina nya pjäxor och ganska mör i låren efter träningen. Jag åkte några åk med Erica och Hanna Wallin sen skiljdes vi när dom skulle på afterski och jag hem för att plugga igen. 

Kom på en lite dumdristig idé på vägen tillbaka då jag kom på att jag skulle leta en genväg till torpet (läs skogsväg.) Tog av i tottbacken och åkte rätt ut i skogen, när jag väl stod där helt ensam i branten kom jag på mig själv med mina krampfyllda lår och fötter samt att jag inte hade något batteri på mobilen. Vad gör jag om jag kör in en gran och fastnar eller gör illa mig? Kan varken ringa eller skrika så att nån skulle höra mig.

Efter ett långt och ganska brant skråande kom jag ut till elledningen ovanför oss där jag mötte nån slags vallhund som kom springandes skällandes emot mig uppför nästan hela backen. Som tur var är jag inte hundrädd, var mest rädd för att jag skulle ramla där i branten mitt framför hundes husse. Men det gick bra och jag klarade mig från hundattacker även om vovven verkade väldigt aggresiv, eller iallafall mot mina skidor som hundägaren sa.  

Okej outfiten som det egentligen skulle handla om, nästan från topp till tå: Kari traa underställ, med undantag från de sexiga mamuluckerna som är från lindex och mina (eller peters) skidstrumpor frå schoop och i bakgrunden min fleece från lundhags. Justja, glömde min accesoar och munsmycke: apelsinklyftan! Hade hejhej!

Goddagens! Jag startade dagen med att väckarn ringde kl 6 för att gå upp och köra lite bodybalance. Jätteskönt sätt att starta dagen på! Sjukt jobbigt var det dock för mina lår som är riktigt utpumpade efter gårdagens bodypump. Nu tänkte jag ut och pumpa ur mina lår ännu mer, dags för lite skidåkning! Det är jätteskönt att jag kommit igång med träningen och fått lite rutin på det. På tal om rutin och disciplin så ser ni skolböckerna ligga i bakgrunden och vilar skönt från mina stressade händer och hjärna. Plugga kan jag göra i nästa liv!




Jag har ju alltid varit intresserad av hälsa och träning. Att finna fysisk, alltså kroppslig hälsa är en sak men att finna psykisk, mental hälsa är en helt annan. Numera ska jag koncentrera mig på hitta den sistnämnda, som är minst lika viktig om inte viktigare för att kunna må bra. Mår vi inte bra psykiskt så är det svårt att få livet i helhet att funka och kännas bra. Då spelar det ingen roll hur mycket vi tränar och i hur god fysisk form vi är. Det gäller alltså att hitta en balans av båda, en livsbalans.

Hallåj igen bloggen. Har gått igenom mig själv ännu mer idag och kommit fram till vissa saker, som självklart är jobbiga men säkert nyttiga. Jag har också insett att min blogg innehåller väldigt mycket grubblande och tänkande inlägg. Idag bestämde jag mig för att jag måste försöka vara lite mer positiv eller iallafall lägga märke till de positiva sakerna som händer och finns i mitt liv. Även om det har hänt något bra under dagen blir det oftast att jag ändå fokuserar på det negativa och den mesta av min energi och mitt grubblande läggs på det.

Jag ska alltså öva mig varje dag på att uppmärksamma små små ting som jag gillar och är positiva för mig, det kan vara att någon hejar på mig och ler eller att någon ger mig en komplimang för mina vantar. Vadsomhelst, det kanske låter fånigt men jag tror det kan vara gynnsamt! Så hädanefter varje kväll ska jag skriva dagbok över tre postiva grejer som hänt idag. Jag kanske ska delge lite på bloggen också. Igår så gladdes (säger man så?) jag över att prata med bästa Carro, Erica och träffa Hanna Wallin och ha en jättemysig och vinkväll med tjejerna i grand residence. Idag har jag pratat i telefonen med Kajsa, Hanna Rydiz och haft en ytterligare fin vinkväll, fast med Peter. Världens bästa finaste kille. Är så glad att jag har honom att jag börjar gråta nu när jag skriver det här. Behöver inte skriva så mycket mer just nu, kan lägga upp en bild istället.


Finaste finaste du. Det är så osannolikt fast samtidigt helt fantastiskt och perfekt att vi fann varandra.  Vi är väldigt olika fast samtidigt så lika. Jag tror att det viktigaste i ett förhållande är att man har samma värderingar. Jag är så tacksam över att jag och Peter har det, att vi kan prata om allt och diskutera livets alla grubblerier. Men framförallt att vi har så kul tillsammans. Vet inte om jag har berättat det, men jag älskar att gå ut och dansa med Peter. Vi har så roligt i varandras sällskap och kan inte få nog av varandra. Det tycker jag är helt underbart! Jag är så glad över att få tillbringa mitt liv med honom och ser så mycket framemot allt vi ska göra tillsammans i framtiden. Nu skenade det här iväg ändå och blev ett helt stycke om Peter. Kunde inte låta bli, han är bäst helt enkelt.

Mitt hjärta har en frusen inneboende med
pajat självförtroende som inte mår så bra.
Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns
allt det jag glömmer och säger att hon är jag.



Hej hej här har ni mig. Igår hade jag nog den värsta dagen hittills i år. Att läsa psykiatri och vara mitt ostabila jag går inte riktigt ihop. Att rannsaka sig själv kan nog vara det jobbigaste jag har gjort hittills men ack så nyttigt för min framtid. Jag trodde att jag snart var bra men jag har nog en del kvar att gå igenom. Men snart snart så hoppas jag att jag ska kunna gå med lite lättare steg och att min vardag ska kännas mindre tung.

På tal om vardag tyckte Peter jag skulle försöka skapa lite mer självdistans i min vardag. Jag kan skämta om mitt liv och hur jag mår ibland men kanske inte när det gäller allt, det är som att det är lite skambelagt. Om jag börjar avdramatisera lite saker så kanske det börjar kännas lite mindre tungt att släpa på. Det är faktiskt okej att må dåligt och om man tillåter sig själv göra det så blir det kanske inte lika jobbigt? Något att tänka på, hade hej hej!


P.S. Om det är någon som undrar så är min fina klänning från h&m som jag fyndade i östersund förra veckan för 50-lappen! Den hade nog min farmor gillat.